Detta skrev jag när jag var 14:

kampen mot anorexin

oktober 16, 2010

Lilla flickan kryper framåt.

Salta tårar rinner nerför kinden.

Gräset under henne, blött,

fullt av dagg.

Hon kan inte känna;

snart är smärtan över.

Pojken springer över gräset

Möter flickan

Blickarna möts;

I hans hopp,

I hennes slutet.

Pojken ljus i ögonen slocknar,

flickans livsljus dör ut.

Pojken förstår nu,

men flickan finns inte mer.

Kategori:

Jag