kampen mot anorexin

 

Okay, let’s make one thing clear – I don’t believe in ghosts.

 

Men ibland… har jag den där krypande känslan av att det är något där. Som tittar, iakttar. Jag ser saker, hör saker, och får den där känslan av ögon i nacken. Och när jag vänder mig om är det så klart inget där.

Jag hade egentligen inte orkat brytt mig, om det inte varit så att jag fått illavarslande känslor av det. Det är inget snällt spöke som flåsar mig i nacken och förföljer mig.

 

Påminner mig om en sak. Jag gjorde ”Svarta Dam” i spegeln när jag var liten. Kanske hon som är efter mig?

Har ni några erfarenheter av paranormal activity? Kan ni tipsa om någon hemsida eller så?

Kommentarer till: "Paranormal Activity – in my own house" (3)

  1. Jag tror att det är rent mentalt, det där med att man har den där känslan av att någon stirrar på en. Jag har inte riktigt bestämt mig om jag tror på att spöken finns eller inte men jag vet precis vad du pratar om. När jag är ensam hemma känns det som att någon stirrar på mig. Mördare eller någon död ande som vill tortera mig till döds. Som monstret under sängen när man var liten existerade, så känns det nu också fast att man bara har skruvat upp skräcken några grader. Jag tror att vi inbillar oss utan att vi är medvetna om vad vår hjärna egentligen tänker. Lurig liten jävel där. Men om man väljer att tro på att själar från en annan värld lever kvar runt en eller inte är en annan femma. Människor har en specifik överlevnads instinkt och kan känna av när någonting inte stämmer. Precis som man får den där känslan av att man inte är ensam, att det är någon som gömmer sig bakom den där dörren eller att man tänker sig själv ‘vänta lite, lämnade jag garderoben öppen?’. Fast det är jag väldigt osäker på om det är inbillning eller hjärnans sätt att varna kroppen om att det är någon fara som lurar…

  2. De finns säkert. I alla fall kan vi inte med säkerhet säga att det inte finns. För bara för att alla inte ser de, och bara för att alla inte känner det, betyder det då att det inte finns? Jag tror inte de, men människor väljer att bara tro på det dem ser, det är så vi funkar och så vi ska funka, det räddar oss. Tex känslor ser vi inte, men vi vet att de finns, vi känner dem och dem uttrycker sig olika i olika situationer och från person till person. Men logisk som jag är så tror jag att det finns en logisk förklaring till det. Tex pga våra olika dimmensioner, vi människor kan ju inte se eller uppleva all dimmensioner, vår hjärna klarar inte det, men om det är som i strängteorin (då dimmensionerna kan liknas med 11 olika gardiner som fladdrar bredvid varandra) så kan dessa väggar stöta ihop ibland och det är då vi kan uppleva paranormal aktivitet. Detta är bara en väldigt kort ganska dåligt sammanfattande av teorin men hoppas du förstår principen. De vi ser och de vi hör är inte alltid de vi upplever det som, tex datorn på mitt bord är inte en data, det är en mängd olika atomer världen över som kommunicerar med varandra på ett språk som inte vi förstår, men vi ser det som en dator. Det jag menar är man väljer lite själv vad man vill tro men jag tycker inte man ska förneka det man inte vet helt säkert, folk som leker med andar och sådant, man ska akta sig för OM det nu finns ska vi behandla det med respekt. Det kan gå riktigt illa. (BELIEVE ME)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: