kampen mot anorexin

Sanningen om mig

Jag satt och pratade lite med en person som betyder väldigt mycket för mig tidigare idag, och han satte igång något i min tankeverksamhet.

Vi pratade om livet, och hur han såg på det jag gjorde mot mig själv. Han såg det som att JAG hindrade mig själv från att bli bra. Den enda som satte mina gränser var jag själv.

Jag satt och spånade vidare på det här och kom fram till att han har rätt. Den enda som stoppar mig själv är ju JAG.

But what if… what if that’s just what I want? Jag ser hela mitt liv framför mig. Jag har inga gränser. Jag är intelligent, jag har pengar, jag ser bra ut, jag kan prata och charma/manipulera folk. Det finns absolut INGENTING som stoppar mig från att göra det jag vill.

Då kommer min fråga: och sen då? Jag hade en kompis som tog självmord för att han fick en dom på livstids fängelse. Var han svag? Han ville inte sitta i fängelse och såg ingen annan utväg.

Om jag ser mitt liv… framför mig, helt inrutat… precis som ett fängelse, precis vad som kommer hända… är jag svag då? Är jag svag för att jag inte vill leva ett liv utan mening?

Det handlar om att hitta livets små glädjeämnen,” svarade han då. ”Sådant som får dig att må bra just då. Mat, skratt, filmer, vänner, sex… vad som helst.”

Men om jag inte har någon glädje i det där då? Om jag inte har någon glädje i något?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: