kampen mot anorexin

En anorektikers dagbok

Kära dagbok,

Idag har jag inte ätit någonting på grund av smärtan. Smärtan som fyller mitt bröst och som samtidigt fyller min mage och hotar att kväva mig.

Den tränger in i mina vener och artärer, den letar sig in i varje litet skrymsle av min kropp och fyller den med cementliknande ångest.
Den gör min kropp tung och trög. Jag orkar knappt tänka eller använda min kropp längre. Rida minns jag inte när jag gjorde sist.

Jag åt en måltid vid sju. Sedan stod jag i duschen och skrubbade min kropp med skållhett vatten för att rensa bort det äckliga fettet som ligger som en mjuk bulle på min mage. Uppsvälld. Två kg till, så är jag där. Perfektion.

Jag orkade inte ens gråta. Jag bara föll ihop i badkaret och lät dom varma strålarna från duschmunstycket skölja bort min smärta. Jag höll det riktat mot ansiktet, sedan bröstet, magen, låren, tårna. Jag betraktade mig själv och såg det som i en dimma. Jag är så fet, så fet.

God natt, kära dagbok. Nu ska jag ta ett par sömntabletter och titta på en film.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: