kampen mot anorexin

Läser runt på lite bloggar. Ätstörningsbloggar, alltså.

Jag undrar om det är så att vi är mycket känsligare än "alla andra". Vi bryr oss mer, vi är mer närvarande, vi är mer godtrogna. Vi blir strålande lyckliga över något så fjantigt som att gå ner i vikt, men mest för att vi vill avskärma oss från verkligheten.

Det känns som att… det finns så mycket smärta i världen. Och vi känner det. Och vi hatar det. Och så tar vi ut det på maten. Antingen som bulimiker, anorektiker, UNSare, eller kanske till och med ortorektiker. Ätstörda, i alla fall.

Vad tror ni?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: